En ignatiansk övning för
1:a söndagen i advent
Sätt dig bekvämt till rätta med rak rygg
och båda fötterna stadigt i golvet.
Följ andningen in och ut.
Låt den vara som den är.
Tillåt andningen att göra dig stilla.
Låt händerna vila i knät.
Fokusera en liten stund på dina händer.
Vad känns i dina händer?
Hur upplever du beröringen mellan hand och ben?
Se framför dig, i ditt inre, en sol.
Du vet att i denna sol bor kärleken.
Vänd dig nu med hela din varelse mot denna kärlekens sol
och känn orden medan du läser dem ytterst långsamt:
"Du är min sol
Jag ser dig i ljuset
Känner dig i värmen
Vidrör dig i strålen
Du håller mig i handen"
Kärleken tar dig nu vid handen
och ni går in i synagogan i Nasaret.
Det är vilodag.
Hur ser det ut där inne?
Du ser kärleken själv ställa sig upp för att läsa en helig text.
Hur märker du att den är helig?
Se mot kärlekens ansikte.
Hur vet du att det är kärleken själv?
Du hör kärleken läsa:
"Guds ande är över mig
ty Gud har smort mig
till att frambära ett glädjebud
till de fattiga.
Gud har sänt mig
att förkunna befrielse för de fångna
och syn för de blinda,
att ge de förtryckta frihet."
Hör du någon reaktion?
Känner du någon doft därinne?
Ser du något du vill smaka på - gör då det.
Repetera gärna de kursiverade orden ovan för dig själv.
Låt orden sjunka in i din varelse.
Är det något du reagerar över?
Återvänd då ytterligare till det.
Du ser nu att kärleken sätter sig ned.
Allas blickar är vända mot kärleken.
Var befinner du dig nu i relation till kärleken?
Hur har du det?
Se mot kärlekens händer.
Vet att det är
"- sårade händer
men segrande händer"
Om du vill;
tala till kärleken.
Säg:
"Ge tillit till mig
Visa sanningen
Vad vill du jag ska göra?
Vad vill du jag ska se?"
Lyssna i tystnad.
Kanske får du något svar.
Får du lust att säga eller göra något mer - gör det!
När du är redo -
lämna övningen
genom att till kärleken än en gång
och med hela din varelse säga:
"Du är min sol
Jag ser dig i ljuset
Känner dig i värmen
Vidrör dig i strålen
Du håller mig i handen"
Tacka för att du fått möta kärleken.
Ta en kort paus.
Tänk sedan efter:
Hur var övningen för dig?
Vad från övningen vill du bära med dig?
Vet att du är aldrig ensam.
Närhelst du vill under den kommande veckan
kan du återvända till övningen
för att erfara kärleken.
Susanne Grimheden
