Ett möte med biskop Munib Younan


Den lutherske biskopen i Jerusalem, Munib Younan, doktor i Gamla testamentet.





Den svaghet som är Guds styrka

Jag förlåter dig men jag vill leva med dig

Två blommor - två folk.

I vår kontext behöver vi ta itu med problemet
lidande orättvisa.
Gud vill helt enkelt inte orättvisa.
Allt som berör Gud i bibeln pekar mot
ett tydligt fördömande av orättvisa.
Den som lider under orättvisa
kallas att arbeta mot orättvisan.
Även om det palestinska folket
lätt kan övertalas att leva i det förflutna
är deras styrka att de inte lever
i en rädslans mentalitet.
De får kraft eftersom de tror
att sanning och rättvisa är på deras sida.
Initfadan kanske inte logiskt sett är förståelig:
Vilket hopp finns för ett uppror
mot områdets starkaste armé?
Vilket hopp finns för barn som kastar sten
mot stora stridsvagnar och vapen?
Intifadan uppstod inte utifrån en önskan
att rikta uppmärksamheten
mot ett folks lidande
eller att spela offer.
Den kommer snarare från en känsla
av ett bemyndigande. (empowerment)

Munib Younan

Klippdomen från Getsemane

I Getsemane trädgård blommar ginsten guldgult men på andra sidan Kidrondalen - i gamla stans palestinska delar - är nästan allt igenbommat. Gränderna ligger öde - kommersen nere. Det pågår en tredagarsstrejk efter mordet på Hamasledaren Rantisi Aziz Abdel - det 370:e riktade mordet mot palestinier sedan intifadan bröt ut igen i september 2000, vilken medfört att ca 3 000 dödats och 49 000 skadats av israelisk militär. Några smågrabbar kommer springande längs kullerstenarna på Smärtornas väg och för en stund spelar vi fotboll på Via Dolorosa.

"Nu sörjer vi. Vi är ledsna.
Vi är fyllda av smärta och lidande"
sa jag till församlingen:
"Men vi måste berätta för världen
att vi inte bär på någon ilska i våra hjärtan.
Ingen hämnd finns.
Vi känner inte dem som dödade.
Egentligen var det den politiska situationen
som dödade min kusin.
Herre, förlåt dem, för de vet inte vad de gör."

"I sådana situationer är vår roll
att vara levande vittnen.
En del ser denna roll som en svaghetens roll,
men folk kan tydligt se förlåtelse äga rum.
Det finns verkligen kraft i svaghet."

Munib Younan

I Gravkyrkan står människor som vanligt på kö för att komma in till platsen där enligt traditionen Jesus grav låg. En gammal kvinna har med sig småbarnskläder att lägga på graven för att därmed få dem välsignade. Andra går i stillhet runt med tända stearinljus i händerna. Någon talar i mobiltelefon - användande en pelaravsats som anteckningsunderlag.

"Martyrskap handlar inte så mycket om död
som om liv. Det är detta som ger kraft åt kyrkan."

Munib Younan

Runt hörnet utanför Gravkyrkan återfinns den lutherska kyrkan. Biskop Munib Younan bekräftar den kollektiva sorg som p g a mordet ligger över östra Jerusalem.

"Jesus kämpade mot den politiska
och religösa situationen på sin tid
med principer och doktriner.
Det ledde honom till korset."

Munib Younan

I anslutning till sin nya bok "Witnessing for Peace - In Jerusalem and the World", där en förlåtelsens praktiska teologi utmejslats, svarar biskop Munib på några frågor:

1. Vad skiljer den människa som tar till vapen från den som sätter handen till plogen?

"Den som tar till vapen har en kortsiktig strategi. Vapen kan döda människor men kan inte döda människors vilja. Plogen ger kraft till infrastruktur, ekonomisk utveckling, hopp och förståelse mellan människor."

2. Vad kan hjälpa människor att släppa taget om ilskan?

"Hat slukar och gör att människor blir slavar under hatet - gör att människan först sårar sig själv och sedan andra. Relationen med andra byggs då på ilska och hat. Byggs däremot relationen till andra på kärlek kan ilskan övervinnas så att jag själv helas."

"Ickevåldsanhängare tror inte att försoning kan ske med ilska och hat utan genom frid. Det låter fromt men friden får jag vid korset som ger helande. Bär jag på ilska ibland kan korset ge kraft att gå framåt. Jag vill göra en åtskillnad mellan den ilska som bör komma fram som en naturlig reaktion och den ilska som behöver försonas. Jag lider personligen utan anledning - bara därför att jag är palestinier - p g a världens maktbehov. Utan att ha korset i centrum skulle mitt liv bli mycket svårt. Vid överlämnande invid korset försonas jag inte bara med Gud utan också med mig själv och andra så att jag inser att andra har samma rätt som jag."

Palestinsk korsbärerska på Långfredagsmorgonen tillsammans med Munib Younan, den 
		lutherske biskopen i Jerusalem, på Via Dolorosa.

3. Så det är korset som ger kraft och hindrar mental rädsla bland palestinier?

"Ja."

Svaret helig Ande kan skönjas i boken.

"För mig är den heliga Anden kraften bakom allt."

Vad händer när ni använt Guds kraft som utgångspunkt vid fredssamtal - har det varit fruktbart?

"Javisst. Det har gjort att vi sett framåt - att vi accepterat andra på samma sätt som vi accepterar oss själva. När jag är svag är jag stark i Gud, i tro, i försoning, i uppståndelse. Men även den korscentrerade personen kan bli självisk om kraften ses som bara för mig - för min egen grupp."

4. Kan världslig makt ges - eller bara tas?

"Det är inte sanning som styr vår värld. Sanningen visar sig som offer. Hos den svage finns en sårbarhet. Det finns en trend som säger att islam är något ont - terrorism, men då missar vi målet: Det destruktiva finns inne i oss alla."

"Världslig makt tas och behöver inte vara ond - men den kan perverteras. Ska världen nå sanning behöver vi lämna fokus på pengar. Sanning befriar från enbart egna nationella intressen."

5. Är vår egoism enda orsaken för att inte våga rättvisa?

"Ja. Den som tror sig vara stark tror sig inte behöva Gud. Den som är politiskt svag behöver inte vara mänskligt svag. Den som har kraft och styrka är den som kan förlåta. Den svage är den som hatar - som vill döda. När Jesus förlåter rövaren på korset är Jesus mänskligt svag - men den svagheten visar sig vara Guds styrka."

"Förlåtelse förlorar i värde när jag ger upp min rätt som mänsklig varelse. Jag förlåter israelerna, men inte p g a att jag inte har tillgång till vapen utan förlåtelsen är för deras handlingar, men det betyder inte att jag ger upp min rätt till en stat. Den förlåtelsen hindrar bitterhet och hat. Jag förlåter dig, men jag vill leva med dig. Fortsätter då dödandet - min förlåtelse till trots - då underskattas min förlåtelse."

"Förintelsen var något fruktansvärt, men tyskarna förlorade kriget och fann så småningom att nazism är fel. Min fråga är: Lämnade tyskarna sin rasistiska känsla gentemot andra? Som stark behöver jag säga; ja, det är ett misstag att döda varandra. Israelerna behöver bekänna sitt misstag och vi palestinier har använt samma metod som israelerna. Med ickevåld kan vi bli starkare. Det är bara ickevåld som kan hjälpa vår situation."

Vit bougamvilla i Emmaus - platsen för mötet med den uppståndne.

Kampen står mellan dem som söker fred och dem som söker krig.
Vi är svagast när vi använder makt och våld.
Gevärets väg är så högljudd att den dränker ickevåldets röster.

Ett vittne talar för rättvisa.
Ett vittne talar för värdighet.
Ett vittne talar ut om mänskliga rättigheter.
Ett vittne talar för en rättvis fred
- inte bara för den egna freden och säkerheten
utan fred för alla.

Som en god kristen och en god palestinier
kan jag bättre kämpa för min sak
genom att vara inkluderande
än att vara exkluderande.

Vi är sköra. Vi är svaga.
Men budskapet gör våra svaga kroppar starka.

Uppståndelsen skapar nytt liv i oss,
återupplivar kärlek, främjar fred
och kallar till försoning i att leva tillsammans
i ett land.
Det ger oss den enda varaktiga säkerheten,
som befriar oss till att bli vittnen
till fullo engagerade i ett pluralistiskt samhälle.

Rättvisa och sanning kan aldrig bli tystade;
till slut kommer de att vinna.

En god kristen kan inte
hålla Kristus instängd i en låda
och leva i rädsla för att om lådan öppnas
kan Kristus komma att fly.
Om Kristus lever i mig, befriar han mig.
Han befriar mig
till att acceptera andra som är olika
och till att se Kristus i den andre
och inte bara i mig själv.

Det finns mer som förenar oss än som skiljer oss åt.

Palestina/Israel är skört.
Handskas med det med bön och försoning.

Det har beräknats att inte mindre än femtio
olika fredsförslag erbjöds under 1900-talet
för att lösa den israelisk-palestinska konflikten.
Alla misslyckades.
Någon lättvunnen fred har inte kommit till stånd.
Orsaken?
De försummade alla
att börja med principen om rättvisa.

Sårade händer, men segrande händer.

Munib Younan

(Samtliga centrerade citat är hämtade ur biskop Munib Younans bok Witnessing for Peace - In Jerusalem and the World, Augsburg Fortress Press, 2003, och har författarens godkännande för användande.)

Susanne Grimheden






© Institutet för kontextuell teologi i Sverige 2004
Plusgiro: 487 55 33 - 4